Så frustrerande...men nu i början så känner man ändå lite förhoppning och spänning. Men det är ju sån STOR konkurreans om de jobb som dyker upp. Vet att man lätt blir mer och mer nedslagen ju längre tid det går och ju fler jobb man söker.
Vi spolar fram till hösten, fast det är ju dummt att hoppa över sommaren.....
Det känns ok, men jag tycker inte om att inte veta, att inte kunna planera. Kanske är bra för mig detta, behöver lära mig att ta det mer som det kommer och inte kunna ha kontroll över allt.
Nog för att man fick lära sig det när man blev mamma, går ju inte riktigt att planera till punkt och pricka när man har barn. Sjukdommar dyker upp titt som tätt och man får ta vara på de stunder man får.
Det är jag dock bra på, jag kommer fortfarande ut på lite äventyr och njuter av de stunder jag får för mig själv till max. Tack vare våra föräldrar så får vi också mycket tid till sammans jag och N. Vi tog ju oss på en Cypernresa i september, det är lyx! Sthlm resor en par gånger per år och nu blir nästa stopp en helg i fjällen med spa och skoter med vänner...som otroligt nog vill trängas med oss i en husvagn :)
Jag har stort behov av ensamtid och det funkar för oss. Har dock full förståelse för de som dels inte kan ha barnvakt ofta eller vill lämna ifrån sig sina barn.
Jag vill också att Mathilda ska få så mycket tid som möjligt med sina mor/farföräldrar när de ännu orkar och kan ha henne. Sen vet jag ju att hon trivs, hon skulle bo hos Mommo & Caj om hon fick möjlighet.
- Min Mommo Caj - Min Caj Mommo Hon upprepar den frasen när hon vaknar, på dagis, under dagen, under läggning och när hon vaknar på natten :)
Att åka till mormor och morfar funkar alltid som muta!
Blev ett stickspår från jobbfunderingarna ;)
Får fundera vidare en stund nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar